Efter en lång men mycket givande dag är jag hemma och tyckte också att det var dags att byta bakgrundsbild från den vackra frosten till våriga, blomstrande krokusar!  

Okej. Skönt. Eller? Ja, jo, lite. Jag är så uppe i varv att jag har svårt att sova. När jag sover så drömmer jag om allt jag ska hinna göra. Hjärnan jobbar hela tiden med utformningen av och bearbetning av alla fakta och konstruktionen av tentan som vi får på fredag. Vi har fått en fråga i förväg, den ger mig kalla kårar. Den är otroligt omfattande, det är mycket som ska in på en bra sätt på litet utrymme. Morgondagen lär gå åt till att börja med den tentafrågan som gäller Marcel Mauss och som främst är fokuserad på hans klassiker "Gåvan". Men dte är så mycket annat jag vill hinna med samtidigt! Vi kommer dessutom att ha föreläsningar under tentaveckan. Det gör mig lite irriterad. Det går ju åt en hel dag för mig när det är föreläsning. Jag hinner inte plugga innan och jag orkar knappt sätta mig och skriva när jag väl kommer hem. Föreläsaren är så otroligt intensiv men väldigt duktig och bra. Informationsflödet är enormt och han drar alltid över tid. Man känner sig....omtumlad nästan när man går därifrån därför att det var så massivt.

Idag har vi seminarium, jag och min grupp ska företräda Lévi-Strauss och strukturalismen, det är meningen att det ska vara något slags "rollspel" och att konferens ska hållas kring de olika teoretiska inriktningarna. Ska bli spännande men känns svårt samtidigt. Man måste ha koll på ALLT för att kunna försvara och kritisera. Geeeez Louise!

Tiden går och så lite förändras. Mindre än vad man vill och vad man tror.

There's a possibility
There's a possibility
All that I have is all I gon' get
There's a possibility
There's a possibility

So tell me when you hear my heart stop,
You're the only who knows
Tell me when you hear my silence
There's a possibility
I wouldn't know

(Lykke Li lite ändrad tempusform)

Att dessa och mordhot mot dess upphovsman varit på tapeten igår och idag är det knappast någon som kan ha missat. Jag har i tidigare diskussioner som varit kring detta i media tyckt att...jaja...jo, det är bra klantigt gjort, jag undrar om han förstår vilken djup den här bilden får, vilken dubbelbotten de har och hur det kan komma att tolkas och uppfattas. Jag tänkte att han nog inte fullt inser det, om han gjorde det, skulle han verkligen göra så här då?

Idag bjöds det upp till diskussion i Efter Tio. Jag blev förskräckt. Det känns som att han blandar och ger av politiska och religiösa termer och åsikter. Han pratade om att det måste vara den sekulära åsikten och världsbilden som ska vara dominant i världen och att vi inte kan leva i en teokrati. Detta var nog ett av de uttalande som jag ställer mig mest frågande till. Avståndet  mellan sekularitet och teokrati är stor. Att tro att det sekulära samhället, vi tar Sverige som exempel, skulle vara helt avskalat, naket och fritt från religiösa inslag eller grunder är helt befängt. Jag kan inte tro annat, utan att känna konstnären ifråga, än att han knappast tycker att otrohet, mord, stöld, respektlöshet (även om jag tycker att han praktiserat det) är ett acceptabelt sätt att bete sig. Vi har i vårt samhälle lagar och stadgar som utgår från dessa moraliska värden, de har blivit lag därför att vi anser dem vara så viktiga. Vart har många av dessa sin grund? Var kan vi hitta dem? Vad har haft inflytande över rättsväsendet? Vad har en gång VARIT rättsväsendet? "Du skall icke dräpa", "Du skall icke stjäla" - detta är budord. Om man bara skrapar lite, lite, lite på ytan, om ens det behövs, så kan man se den religiösa grunden. Det behöver inte vara något fel i det. Man kan bara inte påstå att vårt samhälle skulle ha så mycket större avstånd till religion och andra "rent imaginära" och tankar om "tomtar och troll" än vad något annat samhälle i hela vår vida värld fylld med olika tankar åsikter, livsvärldar och världsåskådningar har. Att påstå något sådant, att mena att vårt, det västerländska eller kanske enbart det svenska samhället åsyftas, är visserligen, fullt och sant en världsåskådning även det. En inställning till livet och omvärlden som faktiskt i antropologiska kretsar kallas just typisk för det västerländska samhället. Jag måste dock säga att det också är djupt okunnigt. Inte bara om andra åsikter om hur världen fungerar utan om grunden för det egna samhället och upprinnelsen för de egna åsikterna.

Så, snön fortsätter falla. Och falla och falla. Jag har även denna dag ägnat min tid till studier. Jag har nog idag stött på en av de märkligaste meningar, by far, jag någonsin läst i kurslitteratur:

" I en annan berättelse betraktar Trickster sin egen analöppning som om den skulle kunna handla på eget bevåg och och bli en bundsförvant. Trickstern hade nackat några ankor och innan han går för att sova, säger han åt analöppningen att vakta ankköttet." -Douglas

Det är alltså en berättelse om hur en urtida varelse genom många olika erfarenheter och utvecklingsstadier tillslut blir en människa. Jag trodde dock knappt mina ögon när jag läste det. Ojojoj. HAHAHAHAHAHA! Det kanske är respektlöst att skratta åt det men...ja...I just can't help myself :D

Och skam den som ger sig! Strax dags för min andra tur till grannstaden idag. Suck!!

Tänk, jag har sagt det förut. Jag och Rensvind...two of a Kind!!!

Jag är otroligt trött. Jag är otroligt rastlös. Jag är orolig. Det känns som att jag har glömt något! Eller det känns som det är något jag borde veta. Något som pockar på min uppmärksamhet. Jag skulle behöva en "minns allt". Det känns som att det är något imorgon som jag bara inte kan komma på vad det är!! Det är så sanslöst frustrerande! Jag kan inte hitta någon anteckning om morgondagen någonstans men...men det känns ändå som att det är något med morgondagen. Jag kan inte bli kvitt känslan! Jag ska studera, ja. Kanske åka över till grannstaden och träna och fixa med min mobil också. Jag tror ju dock knappast att det är det, eftersom jag minns detta. Det är något som gnager på uppmärksamhet. Något som händer. Vad fan är det!?