När jag är tyst och inte skriver så mycket så brukar det oftast pågå en hel del saker och jag har inte tid eller inte lust. Visst har det hänt och fortsätter att hända en massa saker.

För ett litet tag sedan var jag och hälsade på min bror och hans kära flickvän i Stockholm. Vi hade en helt underbar helg med massa mys. Jag passade också på att kliva in hos Rosa Bussarna, Pink Caravan och presentera mig. Jag skulle ju bara säga "hej". Nu ska jag åka till Peru. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att de faktiskt skulle vara intresserade av att låta mig provjobba. Att de skulle vilja skicka med mig någonstans. Att få åka med och jobba för Rosa Bussarna är en dröm. Det är en av orsakerna till att jag alls skaffade mig ett busskort. Drömmen är inspirerad av min kusin, Martin, som kom hem och berättade om sina otroliga upplevelser efter att han varit ute med dem. Jag minns inte exakt hur gammal jag var, någonstans i mina tidiga tonår tror jag. Nu står jag här, och insåg nog först igår att det verkligen är på riktigt. Det blev så verkligt av att lämna mina passuppgifter till kontoret och att skaffa mig inresetillstånd till USA där vi kommer att mellanlanda i New York innan vi fortsätter till Lima och Peru.

Jag är vid det här laget bättre vaccinerad än många i Sverige är. En del av det gjorde jag ju redan inför resan till Malawi. Det är gula febern, hepatit A+B, en tredje dos koleravaccin, tyfoid, ny påfyllning av grundvaccinationen - stelkramp, kikhosta, difteri och polio. Dessutom skall malariaprofylax knapras under min en månad långa vistelse i detta Sydamerikanska land, och en stund även när jag kommer hem...

Så, just nu försöker jag fokusera på allt jag ska hinna göra och packa och tänka innan jag ska åka och att min tenta ska skrivas, det är den sista föreläsningen för terminen idag.

Det ska bli ett helt fantastiskt äventyr som jag ser mycket fram emot.Det är verkligen, på riktigt, en dröm som jag får en chans att testa och uppfylla. Hur många får en sådan chans?  En månad har inte framstått som speciellt länge att vara borta. Speciellt inte när jag tänker på hur länge Maria var nere i Malawi, eller att mina egna två veckor där gick hur fort som helst. Men...liiite långt känns det när jag tänker på att sommaren kommer, att min familj kommer sitta ute och grilla och umgås och njuta av varandras sällskap. Jag kommer sakna kära, fina pojkvännen och vännerna, jag kommer missa när barn fyller år, när vänner och familj fyller år och missa midsommarfirandet... Men ojojoj...jag ska till PERU!!!!! Helt galet! Vi ska åka runt och se oss omkring, bo på bussen till stor del och campa här och där. Vi ska bland annat se Nazcalinjerna, vi ska till Machu Picchu, Titicacasjön och Cuzco. Det är platser som jag drömt om att få besöka sedan jag förstod att det existerade men som jag aldrig inbillat mig att det skulle vara möjligt. Jag har aldrig ens undersökt vad det skulle kosta att ta sig dit eller hur det skulle gå till. Nu ska jag dit. Och jag ska flyga och åka buss! Avresa till detta, för oss avlägsna land är den 10 juni från Arlanda, alltså kommer jag att åka upp till Sthlm redan den 9 juni. Hem kommer jag exakt en månad senare. 10 juli sätter jag fötterna på svensk mark igen. Fylld av upplevelser och en mycket väl använd och fylld kamera!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

27 Juni   Hostel Palacio Real hade en otroligt lyxig frukost! Det fanns youghurt, till, vad jag tror i alla fall, allas lycka. Det var fantastiskt väder i Cusco, solen verkligen strålade! Vi var några stycken som tog oss en promenad upp till borg...

Okej, ja, jag är ledsen, det börjar bli ett litet tag sedan nu som det faktiskt begav sig. Det är ju så mycket att göra hemma så...ja...det där med att hinna skriva är svårt nu också. Det har bara varit jobb, jobb, jobb sedan jag kom hem. Jobb och st...

24 Juni, Midsommarafton   Vi lämnade Chivay för att ta oss vidare till Puno. Benny hade misstankar om att det kunde bli smått besvärligt eftersom det ofta, väldigt ofta, är demonstrationer av modell värre i området kring Juliaca och Puno. Fattiga...

22 juni   Morgonen för avfärd och vidare klättring upp i Anderna anlände med vackert väder. Idag skulle vi passera denna resans högsta pass, 4910 möh! Jag satt bakom ratten! Det var en helt underbar dag, det var härligt att köra. Det är en uppmär...

20 Juni   Det var inte bara min lillebrors födelsedag idag, det var även en passagerare som fyllde år. Lillebror blev 23, passageraren blev 30! Efter frukosten gav vi oss av mot Arequipa. Från 0 meter över havet klättrade vi upp till...2400 möh...