Söndag 19 Juni

Vi lämnade Nazca och satte kurs mot Puerto Inca. Min första riktiga kördag! Det var underbart roligt, och sköönt! Som att sträcka på benen efter att man har suttit stilla länga. Helt sagolikt! Det var bara en halv dags körning till Puerto Inca, vi kom fram vid lunch. Det var en grymt spännande väg ned till stranden...smalt och i princip endast en sandväg i serpentinformation ned till Stillahavsvågorna som råmade och slog mot land. Jag parkerade bussen inne på campingområdet och satte sedn igång med att sätta mig själv - och malaget i arbete. Lunch skulle lagas, på gasolkök, vid Stilla Havet. Hur häftigt är inte det? Pasta med tomatsås smakade väldans bra då =)

Efter maten var det dags för promenad bland klipporna. Det är alltså en av Incafolkets gamla hamnstäder (vilket väl ganska tydligt hörs på namnet...) Det fanns en hel del ruiner kvar. Jag måste dock säga att vi uppenbarligen är gruvligt bortskämda med massor av informationsskyltar i Sverige, det fanns i princip ingen info alls om ruinerna eller omgivningen. Det var häftigt att se och att promenera kring bland lämningarna men för min del, som är mycket intresserad av historia och läst lite arkeologi, hört så mycket om Inkariket blev det lite av ett antiklimax ändå. Det förtog liksom en aning av upplevelsen, jag visste ju inte exakt eller fick inte några teorier om vad jag beskådade, inte mer än " Detta är husgrunder till Inkahus.". JA, men tack så mycket för den upplysningen, det har jag redan listat ut. Det är samma sak överallt. Oerhört lite information. Finns det information i större utsträckning så är den samlad i ett häfte som du kan köpa. Jag säger inget om att de tar betalt för det, inget alls, jag förstår dem. Jag förstår dock, som sagt, hur bortskämda vi är i Sverige som får väldigt mycket information gratis. Det är i sanning ett previlegie.

En strandpromenad som denna kommer jag nog aldrig få uppleva igen. Det vet man ju visserligen inte men...ojojoj...ni som kan se mina bilder på FB har kanske sett bilderna från Stilla Havet? Det var som att...jag kan knappt sätta ord på det...Som en dröm. En frihetskänsla infann sig som knappt är av denna värld. Det var fantastiskt att stå där och höra bränningarna rak nedanför mig brusa och så mot klipporna. Att bli fuktig av vattenstänket och bli klibbig av saltet i detsamma. Vinden var frisk, livet var ett mirakel. Det var så vackert.

Jag kommer alltid att vårda det minnet som ett av de bästa i sin enkelhet, sitt majestät talandes med sin dånande stämma om havets mysterier.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

27 Juni   Hostel Palacio Real hade en otroligt lyxig frukost! Det fanns youghurt, till, vad jag tror i alla fall, allas lycka. Det var fantastiskt väder i Cusco, solen verkligen strålade! Vi var några stycken som tog oss en promenad upp till borg...

Okej, ja, jag är ledsen, det börjar bli ett litet tag sedan nu som det faktiskt begav sig. Det är ju så mycket att göra hemma så...ja...det där med att hinna skriva är svårt nu också. Det har bara varit jobb, jobb, jobb sedan jag kom hem. Jobb och st...

24 Juni, Midsommarafton   Vi lämnade Chivay för att ta oss vidare till Puno. Benny hade misstankar om att det kunde bli smått besvärligt eftersom det ofta, väldigt ofta, är demonstrationer av modell värre i området kring Juliaca och Puno. Fattiga...

22 juni   Morgonen för avfärd och vidare klättring upp i Anderna anlände med vackert väder. Idag skulle vi passera denna resans högsta pass, 4910 möh! Jag satt bakom ratten! Det var en helt underbar dag, det var härligt att köra. Det är en uppmär...

20 Juni   Det var inte bara min lillebrors födelsedag idag, det var även en passagerare som fyllde år. Lillebror blev 23, passageraren blev 30! Efter frukosten gav vi oss av mot Arequipa. Från 0 meter över havet klättrade vi upp till...2400 möh...