Jag hade en skitkul kväll igår med en hord av vänner nere i Göteborg. Jag lämnade dem dock relativt tidigt idag, jag är FYLLD av energi idag! Helt sanslöst! Borde jag inte vara trött och bakis? Jag vet inte, det är jag inte i alla fall. Jah är liksom sprudlande glad och lycklig idag! Gud va härligt!! Jag ska käka, sedan ska jag nog...gå en promenad? Städa min lägenhet? Jag vet inte! Wooooaaaaa!!! Energin :D !!

Jag promenerade mellan centralen och skolan idag, både dit och tillbaka. Det var lite kallt imorse men o'boy vilken vacker dag det varit. Jag tog lite kort som jag nog kommer lägga upp här imorgon. Nu eftermiddags så promenerade jag till affären också. Det funderade på den stora skönhet som naturen besitter, alla sprakande färger, alla dofter som man kan känna i alla fall några av trots att jag bor inne i stan. Man hör ofta att den skönhet som naturen själv skapar, som blommor och blad, inte har någon motsvarighet i sin perfektion. I sin skönhet. Människan är också skapad av naturen, vi är, eller borde vara en del av naturen. Hur kommer det sig då att vi har så många fel och brister? Hur kommer det sig att vi kan behandla den jord som föder oss på ett så distanserat och onaturligt sätt? Sant är, att alla inte gör det men blir vår inställning till vår miljö allt sämre ju mer vi distanserar oss från den? Vår förståelse för den minskar samtidigt som vi, i en dominerande så kallad västerländsk kultur tror att vetenskapen har svar på allt och att vi egentligen vet MER om naturen än vi någonsin gjort. Vad hjälper det då? Vad använder vi vår kunskap till? Är det verkligen sanning? Ur vems perspektiv?

"Remember: Life should NOT be a journey to the grave with the intention of arriving safely in an attractive and well-preserved body, but rather to skid in sideways - Chardonnay in one hand - chocolate in the other - body thoroughly used up, totally worn out and screaming "WOO-HOO, what a ride!!"

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring,
och vid lägerelden hörde de hans sång.
Och om bettlare och vägmän och om underbara ting
och om sin längtan sjöng han hela natten lång.

Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.
Hören - något går och viskar, går och lockar mig och beder:
"Kom till oss ty denna jorden, den är icke riket ditt.

Jag har lyssnat till de stillsamma böljeslag mot strand,
om de vilda havens vila har jag drömt.
Och i anden har jag ilat mot de formlösa land,
där det käraste vi kände skall bli glömt.

Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka,
ur bekymrens födselvånda steg vår första jämmerljud.
Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka,
och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och gud.

Satt jag tyst vid hennes sida, hon, vars hjärta var som mitt,
redde hon med mjuka händer ömt vårt bo,
hörde jag mitt hjärta ropa, det du äger är ej ditt,
och jag fördes bort av anden att få ro.

Det jag älskar, det är bortom och fördolt i dunkelt fjärran,
och min rätta väg är hög och underbar.
Och jag lockas mitt i larmet till att bedja inför Herran:
"Tag all jorden bort, jag äga vill vad ingen, ingen har!"

Följ mig broder, bortom bergen, med de stilla svala floder,
där allt havet somnar långsamt inom bergomkransad bädd.
Någonstädes bortom himlen är mitt hem, har jag min moder,
mitt i guldomstänkta dimmor i en rosenmantel klädd.

Må de svarta salta vatten svalka kinder feberröda,
må vi vara mil från livet innan morgonen är full!
Ej av denna världen var jag och oändlig vedermöda
led jag för min oro, otro, och min heta kärleks skull.

Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga,
där i vila multna vraken och de trötta män få ro.
Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjunga
under valv där evigt unga barn av saligheten bo.

Idag har jag varit på skolan. Vi hade gruppövning, bokdiskussion om en egentligen väldigt bra bok. "When Experiments Travel". I den försöker författaren ur ett antropologiskt perspektiv belysa läkemedelindustrins forskningsbedrivande ur ett inifrån perspektiv, vilket det ju alltid handlar om när man gör något antropologiskt. Det känns som att jag kommer behöva lite tid för att tränga in i texten så att säga. Jag får göra en egen studie på den här boken tror jag. Hon gör det så svårt för sig känns det som. Hon förklarar runt, runt men har svårt att komma till poängen. Som sagt, boken är egentligen bra men den känns så sanslöst tråkig att läsa! Det är ju inget man streckläser i alla fall.Seminariet var ändå ganska bra, jag och en kille ur klassen fastnade i diskussion om boken så att helt plötsligt var salen full i folk igen, nästa grupp! Jisses! Jag ska försöka mig på boken i maklig takt!

Imorgon är det något slags jippo på jobbet. Mat, och grejer, vad det nu var :P.

Jag hoppas på hyfsat väder!