Är vad bussförare sysslar med och utsätts för. Vår last är dyrbar, vår last är viktigare än allt annat i världen, det är våra medmänniskor, våra bröder, systrar, mödrar och fäder. Vi tar vårt jobb på allvar, vi vet vad det är vi har ombord, när det är sådant här väder och väglag kan jag garantera er att vi är SMÄRTSAMT medvetna om det. Något annat man som bussförare blir smärtsamt medveten om och snabbt varse är de mänskliga lasterna, människors sätt att bete och uppföra sig gentemot oss. Att det alltid av någon orsak är legitimt att vara oförskämd och elak mot bussförare, det är vi alla vana vid. Vi sitter där och får lyssna på och förväntas svälja och acceptera alla möjliga uttalanden och anklagelser, vi förväntas kunna utföra alla möjliga underverk på kommando. Man brukar säg att yrken som präst och sjuksköterska är ett "kall", varför säger man så? För att rättfärdiga att man får dåligt betalt, mycket ansvar, jobba långa pass och ständigt utsättas för en massa skit men ändå förväntas ställa upp och göra sitt jobb utan tack, utan uppskattning, utan att någon ens försöker sätta sig in i omständigheter kring händelser och skeenden eller ens ser det uppenbara. Allt människor finner är orsaker att få lov att tömma sin förbittring över en. Bussföraryrket borde ingå i gruppen av yrken man får ett "kall" till. Allt det ovanstående är en del av vår vardag. Men vet ni vad vi gör? Vi kämpar på så gott vi kan med de medel vi har och under de förutsättningar som råder. Vi kliver upp ännu tidigare än vad vi brukar, går iväg till jobbet tidigare än vi brukar, pulsar genom snö på trottoarer som ännu inte blivit plogade, analyserar och försöker bedöma väglaget på de gator vi snart skall rulla på med fordon som är långa, breda och väger många ton, fyllda med människor, barn, ungdomar och gamla som är på väg till skola, jobb, affärer och annat. När väglaget och vädret är som nu så får vi dessutom extra många passagerare eftersom många låter bilen stå hemma, de vågar inte köra. Vi funderar på vägen till jobbet hur den här dagen kommer att avlöpa, om bussen nu ens startar, det är kallt, vägarna är otroligt hala och fulla med snö, inne i stan var det flera decimeter snö på gatorna med en glashal yta inunder. Man får lite ont i magen när man tänker på den värdefulla lasten man snart har ansvar för i det här. Vi är trogna våra kunder, våra medmänniskor, för om inte vi kommer - hur ska de då ta sig till jobb och skolor? Vi vill kunna göra vårt jobb, vi vill kunna göra det tryggt, bra och snyggt. Vi sätter en ära i att klara av det. Det får ta den tid det tar men vi ska klara det! När du inte längre är två minuter sen... utan tio, femton, tjugo, trettio minuter sen...så börjar man bli ledsen. Inte för att, som en del kanske tror, att vi inte klarar jobbet, för det gör vi ju faktiskt, vi är bara sena. Nej, ledsen blir man av alla elaka och oförskämda kommentarer man får för att man är sen. "Vad har hänt?" "Du är sen!! VARFÖR DET???" "Tror du vi hinner med anslutningen till....?" Innan jag går loss och blir förbannad så vill jag säga; JA jag vet och förstår att man är stressad, arg, sur, sen, irriterad, genomfrusen...kanske har bråkat med partnern eller barnen, vantrivs på jobbet och hatar sitt jävla liv MEN låt mig nu bli förbannad...JAG SLITER RÖVEN AV MIG FÖR DIN JÄVLA SKULL!!! JAG har ansvaret för att ta dig tryggt dit du ska för DU vågar inte köra din bil. VARFÖR vågar du inte köra?? OJ var det DÅLIGT VÄGLAG???? DET HAR JAG INTE MÄRKT?!?!? VARFÖR jag är sen? VAD I HELVETE TROR DU??? DUMMASTE JÄVLA FRÅGAN!! Är du helt kokt i skallen? Folk som brukar åka buss, brukar ha större förståelse, de ser mer men alltså....de kan de med.Eller vad sägs om de personer som står och väntar i kylan i en halvtimme för att åka en eller två hållplatser, kliver på och har MAGE att påpeka att man är sen...Snälla rara idiot, varför står du en halvtimme och väntar på att få åka två hållplatser? En sträcka du kan gå på fem minuter och dessutom ha mage att vara taskig mot mig? JAG HAR TAGIT PÅ MIG ANSVARET FÖR DIG OCH MINA MEDMÄNNISKOR OCH VILL SE TILL ATT NI KOMMER FRAM LEVANDE!! INSER ni ens hur dåliga bilförare det finns? INSER ni hur idiotiskt cyklister och gångtrafikanter beter sig? FATTAR ni vilket ansvar jag har, när jag sitter där bakom ratten med min last mer värd än allt annat i världen? Förstår ni hur sårande det är när man får sådana kommentarer som tidigare nämnda när man ibland suttit med hjärtat i halsgropen för att en bilist kastat sig ut framför en? Eller för att gångtrafikant tror att just bussar och lastbilar har någon sorts magiska bromsar som gör att det är helt okej att springa ut framför dem och tro att det inte blir några konsekvenser? Kan ni begripa hur många olyckor vi lyckas avstyra genom vår insikt i och kunskap om trafik, vår uppmärksamhet och tålamod? Förstår ni det? På landsvägar är det dessutom ofta (inte alltid!!) så att förseningar faktiskt, helt ärligt bara indirekt beror på väglaget. Vägarna kan vara otroligt fina och jag kan verkligen inse och förstå att människor ifrågasätter förseningarna när de ser hur fina vägarna är...nej..det är som så, åter igen, att det är bilister som inte vågar köra. De krypkör på fina vägar för att de inte törs köra fortare. Tänk om de kunde sätta sig i bussen istället!! Men visst, hellre det än att de far åt helvete och ställer till olyckor istället. För att ta mina passagerare tryggt fram så är det några saker jag praktiserar; Jag håller stora avstånd - stooora avstånd. Av någon orsak så bildar folk ofta köer på vägarna och ligger i röven på varandra. Det är farligt vid bra väglag. Det är förödande vi dåligt väglag. Jag håller mig undan från den där potentiella olyckshärden. Vidare så vägrar jag att göra omkörningar så vida det inte är verkligt nödvändigt och möjligheterna för det extremt goda. Jag siktar på att ta oss fram - alls. Jag bryr mig faktiskt mindre om ifall vi blir sena. Då får du ta en tidigare buss eller helt enkelt fundera på dina prioriteringar i livet. Är det viktigare att komma i tid än komma fram alls? Skulle du vilja att jag körde som en idiot om dina barn hade suttit på bussen? Hade du tyckt att det var viktigare att de kom i tid? Eller hade du tyckt att det var bättre att de kom fram levande? Jag kanske låter grym men jag försöker bara skapa lite förståelse. Vi jobbar på, vi kämpar på så gott vi kan. Vi blir nog trötta av att kämpa och slita med det här, vi blir dessutom ledsna, arga, förbittrade och sårade över allt vi får höra av dem för vars skull vi kämpar. Ibland glimtar det till och man får ett vackert "tack för en trygg och bra körning" eller "åh så roligt att se dig! Tänk att ni lyckas ta er fram!" En sådan kommentar gör min dag. Jag kan leva på det kanske till och med i flera dagar. Vi är människor vi med, trots att alla kanske inte tror eller tänker på det. Vi kämpar för din skull och sätter en ära i att lyckas. Med uppmärksamheten på topp och varje nerv och impuls så aktiv och redo det går för alla eventualiteter ger vi oss ut, för din skull. Dödströtta återvänder vi hem på kvällen, förhoppningsvis utan olyckor, kanske med en vacker kommentar instoppad i hjärtat där den värmer och ger energi för en lika djävulsk morgondag.Jag älskar att köra buss. Det gör jag faktiskt. Det är roligt, det är utmanande, man träffar normalt massor av roliga människor. Det är som sagt, en ära i och en förnöjsamhet i att köra bussen snyggt och bra. Det finns flera olika modeller av bussar på garaget och varje buss är ärligt talat en individ, ingen är den andra helt lik, alla har sina egenheter. Vi känner dem alla. Om vi, eller jag, inte hade tyckt att det var ett i huvudsak roligt jobb vi har med helt underbara kollegor så hade vi inte heller blivit ledsna och arga över alla kommentarer vi får. Det klart att vi också vet och har lärt oss med åren att man inte ska ta åt sig av all skit man får höra men samtidigt...det är faktiskt just JAG som sitter där och får höra det DU har att säga om hur inkompetent jag är. Det är faktiskt JAG som får lyssna på när DU visar upp din brist på förståelse och insikt. Det är JAG som lyssnar. Det är svårt att låta det rinna av en som vatten på en gås ibland. Vad sägs om lite mer medmänsklighet, lugn, tålamod och förståelse från alla håll? Jag lovar er att alla kommer må så mycket bättre av det. We'r all in it togehter anyway ;)