Så där ja. Två veckor avklarade. Två veckor kvar. Nu är det helg...herregud vad jag har längtat!

Tyvärr är det ju så att jobba, det måste man. Men jag känner att det börjar tära på mig nu. Jag har ju inte varit ledig något sedan förra sommaren, då jag ju knappt var ledig då heller.

Jag vet, det är en självvald situation då jag valt att studera...men herregud vad jag inte har lust attgå utanför dörren mer idag. Eller i alla fall inte förrän framåt ett...och då vill jag nog åka till pappa och köra mc om vädret tillåter, annars vill jag åka upp till mamma och Alf och kolla in deras nyrenoverade badrum. Som allt annat där Alf är inblandad så kommer det bli strålande vackert och förmodligen husets finaste rum. 

Inget av detta kommer jag dock att kunna göra idag. Jag har varit uppe nu och kört en tur fram och tillbaka till Upphärad. Nu ska jag sova en stund till, jag är så trött. Sedan ska jag upp och jobba eftermiddag på TP. Det är det värsta passet, med min tur, så har jag ju naturligtvis det passet tre dagar av fem. Det är INTE likt mig att faktiskt inte ha det på fredagar. Det hade varit typiskt mig. Så hade jag det hela förra sommaren men i år så slutar jag tidigt på fredagar. Lucky me =)

Nej...lite mer att pyssla med på TW, sedan är det sängen ett par timmar till.

Det har varit en underbar helg verkligen! Det hade visserligen kunnat vara bättre väder men, som Bertil sa; "Utan regn, inget Fallens dagar. Annars så skulle det ju inte finnas något vatten i fallen!!"  Han är sååååå fyndig den pojken!

På lördagen, vid halv åtta tiden, så anlände väl den siste deltagaren. Hans resa är i sig värt ett helt eget inlägg. Bara det att han kom hit ner ända från Kalix är ju....hm..ja...asroligt! Men så är han ju lite roligt ihopkommen också! Han var bara ett dygn försenad. Inte så farligt för att vara norrlänning! Strandad på grund av olika orsaker, där alkoholen är ett stort element, i Sthlm i ett dygn. Missade tre avgångar nästa dag och höll på att missa den fjärde också. Men, ta mig fan, han kom med tillslut och jag och Arvid hämtade upp den stackars trasiga pojken på stationen...

Vi samlades hela högen hemma hos mig, Sett, DM, deras son Kevin, Lady, MP, LP, Bertil, Janne och Arvid. Jag tror att jag minns alla nu :s?

Marcus var med på ett hörn, så tillvida att han var med över telefon till och från. 

DM hade med sin omtalade specialare. Vodka-Vicks Blue. Vicks Blue upplöst i vodka, upphällt i en spolarvätskeflaska.

Arvid poserade snällt :D

Visst har det PRECIS rätt färg? Han brukar tydligen få ha sin sprit ifred....undra varför?? Han fick då inte ha den ifred denna sköna afton. 

Eftersom det var pissväder och vi ändå hade så grymt trevligt här hemma så var vi här det mesta av kvällen i alla fall. Någon gång på natten så stack de flesta av oss in till stan, hittade oss ett ölhak och satt där och snackade och hade trevligt.

Här har vi Marre (Lady), Janne (Gecco) och MP (Dalle)

Det fick bli taxi hem, en mycket trevlig förare vill jag minnas! Sedan satt vi väl här allihopa och fortsatte konsumera intoxicerande drycker. Vi lyssnade på musik...sjöng? .....vi pratade...och eh...ja...sedan sov vi väl antar jag?

Jannes första kommentar på  morgonen var "Herregud...det är för ljust för å vara vaken.....uuuuuurrrrghhhh"

Arvid har avlagt nykterhetslöfte.....Det tror jag ju lite si och så på...eller, snarare inte alls. 

Det var en sanslöst rolig helg. Jag hoppas att vi alla kan träffas igen! 

Idag anlände de två första ur TW-gänget till Trollhättan. Vi gick ut på stan och kikade lite och kollade in ett av fallpåsläppen, ganska mäktigt faktiskt. 

Duh, nu är det tomt.....

Vackert som fan! 

EN öl...eller två måste man ju ha efter att ha sett något så fint! Här har vi Dalle och Malle. Eller MP och Evil, Eller EP och Lady eller....hm...M och MP? haha

Min älskade lillebror känner sig ignorerad.  Jag tillägnar dig hela detta inlägg Marcus.

Jag älskar dig men du e ju fan i Stockholm när det händer grejer här hemma. Jag pratar med dig, ofta och länge. Du finns med i många av mina tankar och diskussioner. Vi ligger på en våglängd båda två där vi känner av och förstår varandra på ett sätt där ord inte alltid behövs eller där vi uttrycker och säger samma saker, helst samtidigt. 

You know it, I know it, WE know it. Right?

Love you to bits!

PUSS!!!

Norah fyllde då som sagt 1 år i tisdags. Det är helt sjukt så fort tiden går. Den har gått så fort att jag inte fattade att hon fyllde år förrän jag såg Martin skriva det på sin Msn.... skickligt Jenny. Nå, det var ett kalas för det lilla livet igår.

Presenter ska man ha även om pappret kanske är roligast. Jag måste dock säga att jag nog ändå tyckte att hon var intresserad av innehållet också.

Till att börja med fick pappa hjälpa till lite men hon är inte dum utan fick snart kläm på hur det fungerar.

Fortfarande lite skeptisk, men hon gillade innehållet i den här. Vilken tur för mig, jag har ingen koll på vad barn gillar, jag blir glatt överraskad om jag lyckas träffa rätt :P

Som sagt, hon fick snart ordning på det hela och slet upp nästa packet i princip själv om jag minns riktigt

Hon var gaaanska nöjd med innehållet i det paketet hon öppnade själv. Hon har visst haft dessa leksaker förut. Nu fick hon en ny uppsättning av sin Badmaffia med.....hm...nu ska vi se om jag minns rätt.... tjallarvalen? Hjälteankan? Stjärnan hade inget namn och de övriga minns jag inte alls.

Hon gillar dem iaf!

Maria med familj kom med fler presenter, väl passande till nya sandlådan =)

Horden fikar lite. Norah ser aningen uppfodrande och krävande ut, inte sant?

Så där ja, tänk va tröga folk kan vara innan man får sin förbannade kaka.

 En nersölad chokladkladdig dumbo? So? Åt ju kakan själv ffs!  Martin ville inte ha sista kakbiten i sitt skägg, märkligt nog. Arvid fnissar åt barnet med choklad i hår och ansikte och konstaterar att "det där är bara gulligt för att det inte är mitt problem"

Det var inte bara Norahs kalas som var speciellt den dagen, Min käre Far fyllde år den 15:e juli. Han var på körfest, jag hoppas han hade en trevlig fest tillsammans med övriga medlemmar ur kören där.

Det var också en speciell dag, för att jag spelade Guitar Hero för första gången. Jag stirrade på det när Maja spelade ett par gånger, tyckte det såg....totalt meningslöst ut. Sedan fick jag testa själv... Det var ju snorsvårt! Jag fick lite kläm på det i alla fall tillslut. Jag blir så arg men framförallt envist beslutsam om att jag ska klara det när jag väl testat. Maja och Martin var ju klart mycket bättre än vad jag var på det men alltså...jag säger bara det....Jag var sjukt fascinerad av Arvids fingrar när han spelade. Han spelade så klart som den sanna spelnörd han är, på en skitsvår nivå.  Jag visste inte att man kunde röra fingrarna så snabbt och ändå ha kontroll på dem. Sanslöst! 

Man kan ju säga att jag har en bit kvar innan jag kan klå det. Är ju som sagt aningen envis vad gäller sådant där, så får jag bara möjlighet att öva på det så ska jag minsann försöka....

Den fjortonde juni fyllde mitt minsta kusinbarn år. Hon blev ett helt år gammal. Hon är världens sötaste!! Vilken gullunge! Jag kommer nog lägga upp ett kort här på henne ikväll om mamma och pappa tillåter mig och om jag själv finner tiden för det.

Ikväll blir det storstädning i min lilla etta. Jag får troligen besök under helgen av folk jag aldrig träffat, ska bli....spännande! Fallens dagar imorgon då...det blir en stor fest i hela Trollhättan misstänker jag!

Si, där ser jag min far

Si, där ser jag min mor,

mina systrar och bröder.

Si, där ser ja mina förfäder

ända sedan begynnelsen.

De kallar på mig

De ber mig ansluta mig till dem

i Valhall

där de modiga får evigt liv

Fä dör, fränder dör

även själv skiljes du hädan.

Men ett vet jag, som aldrig dör;

Domen över död man

När tankar på död omger och omsluter mig så saknar jag dig ännu. Intensivt. Du var min bästa vän, trots vår skillnad i ålder. Du såg mig växa upp. För mig var du en urkraft som aldrig kunde försvinna, som alltid skulle finnas där. Domen över dig är vacker. Du är saknad av alla.

Jag älskar dig.