24 Juni, Midsommarafton

Vi lämnade Chivay för att ta oss vidare till Puno. Benny hade misstankar om att det kunde bli smått besvärligt eftersom det ofta, väldigt ofta, är demonstrationer av modell värre i området kring Juliaca och Puno. Fattiga gruvarbetare med dåligt betalt och farliga jobb. Det leder oundvikligen till protester.

Plötsligt fylldes golvet i bussen med vatten, vart tusan kom det ifrån? Det hade ju verkligen varit perfekt om vattensystemet sprungit läck, när vi nu ändå har fått punktering och avgasröret gått av under resan. Det visade sig dock inte vara något annat än vatten från en kylbox som inte längre kylde vare sig öl, vin eller pisco.

Vi stannade på...jag tror det var 4500 möh, utsikt över en sjö och sill på menyn. Ja, faktiskt! SILL! Riktig sill! Den var nogsamt och omsorgsfullt paketerad och transporterad hela vägen från den svenska västkusten för detta tillfälle. Jag tror bestämt att jag aldrig ätit så god sill! (Den där korven ska inte ens diskuteras, det var bland det vidrigaste jag råkat på tror jag. Typ...smet i plast. Vi fick ta bort plasten, steka den och ja...kasta den.)

Färden mot Puno fortsatte, och mycket riktigt, vi kunde inte ta oss fram till Puno genom Juliaca. Hela området var avspärrat och det pågick ganska vilda protester inne i staden med bränder, förstörelse och skottlossning. Vi tog oss ut på en liten jordväg och körde på det viset till Puno ändå. Jag måste erkänna att jag var gruvligt avundsjuk på föraren! Herregud så spännande och roligt att köra på sådana vägar!! Jag satt längst bak i bussen istället och skrattade och log från öra till öra. Jag vet att det låter illa, med tanke på vad färden över jordvägen berodde på men...jag kan inte låta bli att tycka att det var underbart!Jag älskade varje minut!

Vi tog oss fram till Puno utan större problem. Att Benny kört på den här typen av vägar förut var tydligt. Puno var en grå liten trist hamnstad. Läget var spänt även här. Sönderslagna rutor i centrum. Människor som undvek att möta blicken, låst ytterdörr till hotellet.

Vi fick oss en middag inne i stan som var av oerhört varierande kvalitét. Efter detta gick några av oss över till en lite, liten, LITEN pub. Förväntningarna sjönk när vi kom upp för trappan och satte oss. Men oj så vi bedrog oss! Grabbarna som jobbade här gjorde helt klart de bästa mojitos vi träffat på under resan! Skickliga, trevliga och stället var verkligen sjukt mysigt. Kvällen avslutades med traditionell midsommardans med små grodorna vrålandes så det ekade på hotellet medan vi, i brist på midsommarstång att dansa runt, istället dansade runt i folks rum!